Avelsmaterial.

Vad som är viktigt i första steget är att sätta sig ner och verkligen tänka över OM man ens ska sätta ett föl till världen. Vad ska jag ha fölet till, vad är det tänkt att användas för, ska jag behålla fölet eller ska det säljas. Frågorna är många och det gäller att noga väga fördelarna mot nackdelarna.

Bara för att man är ägare till ett sto så är det inget som säger att detta är ett bra avelsmaterial. Vad har stoet för stam? har den ens stam? är den visad på utställning och premiering och vad har den i såfall fått för avelsklass och poäng?

Om man har ett ovisat sto bör man ta rådgivning av någon person som är mycket kunnig i avel för råd om stoet bör betäckas eller ej och vad man i såfall måste tänka på vad gäller hingstval. Troligen kommer ändå den du frågar att rekommendera dig att visa ditt sto innan du beslutar dig för att betäcka henne.

En premiering är till för att sätta poäng på din hästs egenskaper som god förärvare vad gäller exteriör, användbarhet och gångarter. Denna bedömning kan också vara till stor hjälp då du ska välja hingst till ditt sto då du kan jämföra och väga stoets för och nackdelar mot hingstens bedömning.

Ett sto som exempelvis får låga poäng på sin benställning ska definitivt inte betäckas med en hingst med samma svaghet så på det viset kan man se om de båda individerna kompletterar upp varandras svagheter och stärker varandras goda egenskaper. Även om detta inte alltid slår in till 100% vad gäller arvbarhet så har man här i alla fall gjort så gott man kan och agerar då seriöst vad gäller avelsmoral.

Så rådet är alltså att visa stoet innan du beslutar dig för att sätta henne i avel. Att stomaterialet givetvis ska vara fri från alla förekommande defekter så som eksem, hältor, sjukdommar och andra krämpor är en ren självklarhet och hon ska också ha ett gott lynne och vara lätt att hantera då det annars kan uppstå problem om man inte ens som ägare kan hantera sin häst om det tillstöter några komplikationer samt att det också måste gå att transportera sitt sto till hingst och att den sedan ska vistas där kanske under flera veckor och då måste kunna hanteras även av andra än dess ägare samt att den troligen behöver samsas med andra hästar i hagar och stall.

Att välja hingst

När man kommit så långt att man har ett visat sto som man nu beslutat sig för att betäcka så gäller det att välja en så optimal hingst som möjligt. Det kan kosta att göra seriösa val och det måste man då också ha räknat in och noga övervägt när man gjorde sin lista över för och nackdelar med att skaffa föl eller ej.

Många personer väljer tyvärr hingst efter kortast avstånd att köra sitt sto på betäckning och redan här kan man då slå ur hågen att betäcka sin häst då det i ytterst sällsynta fall faktiskt är den hingst som står närmast som faktiskt passar ditt sto bäst. Kan man inte ta den extra kostnaden med att köra sitt sto till den hingst som passar bäst så bör man nog tänka över detta att skaffa ett föl eftersom det i sammanhanget är en av de mindre utgifterna när det gäller hästraser som dessa.

Också detta att välja hingst efter vad som tilltalar ens egna öga är förkastligt då det kanske inte alls är så att ditt sto och den hingst just du tycker är vackrast som passar bäst.
Med dessa hästar så är det ju tyvärr så att färg, massa och hårsvall gärna förblindar.

Sammanfattningen blir alltså denna att sto och hingst bör i största möjliga mån komplettera varandra så bra det bara är möjligt och inte bero på vart närmaste hingst står eller vilken hingst som har vackraste manen och snyggaste färgen.

Brunst

När man så har bestämt sig för att ta ett föl, visat sitt sto och valt ut den mest optimala hingsten så gäller det att ha någotsånär koll på sitt stos brunster. Brunsten beror på mängden dagsljustimmar och sätter oftast igång under senvintern eller tidiga våren.
Man ska nu räkna ut när man vill att sitt föl helst ska födas och de flesta uppfödare i Sverige väljer ju våren eller tidiga sommaren eftersom vi har ett relativt kallt klimat och det är inte kul att ta hand om nyfödda föl i -20 graders vinterkyla.
Man bör heller inte planera in sitt föl för sent på året då sto och föl väl behöver sommarens betessäsong för att få beta och leka samt utvecklas i den grad att fölet till senhösten kan vara färdigt att skiljas ifrån sin mor och kanske säljas.

Ett sto går vanligen dräktig i ca 11 månader (ca 330 dagar +- 10-14 dagar) så vill man ha ett föl som föds i maj så bör hon alltså betäckas senast i Juni året före.
Betäckningar långt in i Juli då dagsljuset minskat igen minskar chanserna rejält till dräktighet i de allra flesta fall.

Långt ifrån alla ston brunstar helt jämt men regeln är den att om stoet är frisk och har en normal hormonstatus så infaller brunst med 15-17 dagars mellanrum och varar i allt från 3 till 8 dagar.
Att transportera ett sto som precis börjat brunsta kan vara riskabelt då hon då kan störas från att sätt in ordentligt i brunst och upphöra att brunsta hel enkelt. Däremot när brunsten är igång så brukar det i allmänhet gå att transportera stoet utan att brunsten avbryts.

Hos hingsten

Bäst är dock att räkna in så att man kör stoet till hingsten ett par dagar innan beräknad brunst för att då vara säker på att man ej missar brunst och ägglossning. Ett mycket bra sätt är annars att ultraljuda sin häst hos veterinär då veterinären då kan se om någon brunst är på gång och även kontrollera så att ingen kvarstående gulkropp efter tidigare brunst finns kvar vilket är mer vanligt än man tror samt att veterinären också kan kolla att stoets könsorgan är normala.

När stoet nu är hos hingsten så varierar metoderna att betäcka hos olika hingstägare. Några handbetäcker med hingsten och stoet i lina och några har fribetäckning, det vill säga att hingsten går i en hage med flera ston samtidigt. Handbetäckning kan vara att föredra då skaderisken minskar och att hingstägaren också på ett enkelt sätt ser att stoet verkligen betäcks.

Dräktighetskoll

Innan stoet hämtas hem bör man om det är möjligt ultraljuda henne för att veta om betäckningen tagit. Ultraljud kan oftast utföras på 14-17 dygnet efter sista betäckningsdag. Hör efter med den veterinär som hingstägaren anlitar eller be hingstägaren kolla när ultraljud kan ske tidigast. Vid ett uötraljud kan veterinären också upptäcka eventuell tvillingdräktighet. Fördelen med ultraljud är också att det kan utföras relativt tidigt och om stoet ej konstaterats dräktig så kan veterinären se om det finns gulkroppar som hindrat dräktigheten.

Palpation kan vara en billigare undersökning men ger ingen säker dräktighetsbedömning förens efter 6-7 veckor efter betäckning. Blodprov finns i två varianter av vilka det ena inte ger hög säkerhet förens efter ca 50-80 dygns dräktighet samt ett sent prov som ej kan tas förens efter 100 dagar gått sedan senaste betäckning.

Dräktighetstiden

När stoet sedan konstaterats dräktig och hämtats hem igen följer en lång väntan som innehåller en hel del förberedelser. Det är bra att se över hästförsäkringen nu och höra med sitt ombud om man kanske ska överväga att ta en levandeföl försäkring eller liknade. Olika försäkringsbolag har olika regler för detta så bäst är alltså att endera läsa noga eller kontakta sitt ombud.

Ett dräktigt sto kan med fördel användas till körning och ridning man kan dock vara lite försiktig mellan dag 20-40 då denna tid kan vara högrisktid för ev abortering av fostret. Tävlar man sin häst bör man också vara medveten om alla ev smittrisker som detta innebär och ha ett fullgott vaccinationsskydd och att också vara uppmärksammad på om abortvirus finns i närheten.

Utfodringen bör också anpassas när dräktighetsperioden börjar närma sig månad 8 då fölets tillväxt mellan 8-11 månader är som störst. Givetvis ska ett dräktigt sto erhålla fullgott foder under hela sin dräktighet men just från månad 8 kan det vara bra att öka givan något och se över vitamin och mineralinnehåll.

Fölning

När sedan fölningen ska ske så behöver stoet övervakas utan att störas allt för mycket. Det är bra om man har möjlighet att montera en fölvakt så att stoets box kan ses på en skärm från bostaden eller vara kopplad till ett larm runt stoets mage som larmar när fölningen sätter igång.

Har man ingen fölvakt så får man fölvaka. Man bör kontrollera stoet på kvällen då de flesta fölningar sker under natten eller tidig morgon även om naturligtvis många ston också fölar under dagtid. Kolla över juver och stoets allmänstatus så sent på kvällen som du kan och sedan kan man anpassa stallbesöket till 2 eller 3 gånger ytterligare under natten för att i alla fall ha en chans att kunna bistå stoet om några problem uppstår.

Några vanliga tecken kan vara att stoet sätter så kallade vaxproppar på sitt juver ca 12-48 timmar före fölning men det är som sagt var väldigt individuellt. Det bästa är att ha kontakt med någon fölsto van person som man kan bolla frågor med och få goda råd och stöd av för det är jobbigt att gå i väntans tider.

En fölning går relativt snabbt, på ca 30 minuter så brukar det vara över. Man ska gärna finnas i stoets närhet men var inte fram och hjälp till om det absolut inte behövs.Först kommer den gråa hinnblåsan att synas och strax efter brukar vattnet gå.
Fölets 2 hovar är det som kommer att synas först följt av en liten mule. Sitter det hinnor runt näsborrarna kan man försiktigt torka bort dom. Efter ytterligare några krystvärkar så kommer fölet att födas fram. Jag kommer inte att ta upp några komplikationer under fölningen i denna artikel då den kunskapen är ägnad veterinärer att svara på.

När fölet är framfött så ligger ofta stoet och fölet stilla en stund och detta är bra då blodgenomströmmingen via navelsträngen hinner avstanna så pass att blödningen ej blir så stor när den sedan brister. Stoet brukar i regel resa sig upp efter 5-10 minuter om hon inte stått upp och fölat. När stoet reser sig så brister i de flesta fall också navelsträngen.

Efter ytterligare ca 10- 30 minuter så kommer efterbörden och fölet har nu också rest sig upp och söker efter mammans juver. Man kan hjälpa fölet lite på traven med att föra mulen mot det varma juvret som vid det här laget ofta droppar av söt mjölk. Balansen är ju inte heller den bästa så några försök behövs innan fölet kan stå upp och dia själv.

När man sett att efterbörden kommit ut hel och kontrollerat att fölet kan kissa och bajsa så kan man strö lite torrt i boxen och låta hästarna vara ifred en stund.

Det är givetvis inte alla ston som fölar på box men de flesta väljer att ha det så då det är lättare att övervaka då. Många föl föds ute i hagen också men då är det viktigt att man löser detta med övervakning på ett bra sätt.

Fölet bör sedan från första dygnet klappas över hela kroppen samt lära sig att ha grimma på och att man kan ta i deras hovar. Alla har olika sätt att göra detta på men jag har märkt på de föl jag fött upp att om man befäster dessa basala grunder så tidigt som möjligt så har man många fördelar vunna när man sedan ska hantera och sköta sitt föl i allt ifrån hälsokontroller, vaccineringar, avmaskningar osv.

Artikel och bilder Susanne Karlsson